~~
Ibland blir jag
hemmablind och tycker att det finns ingenting vacker att fotografera på min
steniga strand…
Men det går över så fort jag befinner mig vid havet. Då verkar det som att jag inte hinner fånga det som händer…
Det går så fort…
En ljusstråle kan komma och försvinna under några sekunder…
Vatten kan brusa lugnt eller skumma vid strandkanten...
Stenar visar sig hela eller ligger insvepta i tunna slöjor som kommer med vågor…
Ljus och färger skiftar från stund till stund…
Men det går över så fort jag befinner mig vid havet. Då verkar det som att jag inte hinner fånga det som händer…
Det går så fort…
En ljusstråle kan komma och försvinna under några sekunder…
Vatten kan brusa lugnt eller skumma vid strandkanten...
Stenar visar sig hela eller ligger insvepta i tunna slöjor som kommer med vågor…
Ljus och färger skiftar från stund till stund…
I mars börjar naturen vakna och det händer faktiskt oerhört mycket, även
på den lite ödsliga stranden…
Ja... det gäller att ha ögonen med sig :)
~~
Czasem myślę, że otaczająca mnie przyroda jest taka powszednia i że nie warto sięgać po aparat...
Coś w rodzaju ślepoty, która jednak mija, jak tylko znajdę się nad morzem, na mojej kamienistej plaży...
Coś w rodzaju ślepoty, która jednak mija, jak tylko znajdę się nad morzem, na mojej kamienistej plaży...
Wtedy zauważam jej bogactwo i czuję, że nie nadążam...
Morze, światło, kolory, wszystko zmienia się tak szybko...
Przyroda budzi się z zimowego snu i nawet w marcu na opuszczonej plaży dzieje się niezmiernie dużo...
Wystarczy tylko otworzyć oczy :)
~~
~~
